admin augusti 3rd, 2017

”På spaning efter tunna platser” var temat för våra sommardagar på Hjortsbergagården 5-9 juli. Och nog fann vi några sådana – i teologin, i kreativiteten och i motståndet.

Are Norrhava, präst i Katarina församling, fortsatte de reflektioner han inledde på vårt Vintermöte med inspiration av Marcus Borgs bok Kristendomens hjärta. Hjärtat är en central metafor i Borgs teologi, en tolkningsram för det mest centrala i kristendomen. Det handlar om att ha ett sakramentalt perspektiv på tillvaron: att tro att världen är nåderik, inte likgiltig eller emot mig, om att ha ”ögon känsliga för Gud” som Are med en anspelning på Barbro Hörbergs sång uttryckte det.

 

-Ett tunt ställe är varhelst våra hjärtan öppnas. Andlighetens syfte är hjärtats öppnande genom tunna ställen. Man kan också tala om tunna stunder – thin moments – det som Martin Luther kallade en ”Stundelein”.

Tunna platser i Bibeln
I Bibeln kan vi dels finna berättelser där människor erfar tunna platser, dels kan en bibeltext bli en tunn plats för en personligen, sade Are. Under ledning av Eva Danneholm, pastor i Equmeniakyrkan, fick vi arbeta med Jesaja 66:10-14 i en bibliodramaworkshop. De tunna platserna vi hittade i texten gestaltade vi i collage av ”skräp”, i allvarsamma ordlekar och rollspel.

Motståndet kan också vara en tunn plats. Ulrika Svalfors, som arbetar med pedagogisk utveckling vid Uppsala universitet, utmanade oss att använda teologin som en resurs i motståndet mot rasism och polarisering i samhället. Med utgångspunkt i Efesierbrevet 6:13 och Johannesevangeliet 14:27 manade hon till ett lågmält motstånd i vardagen.

-Jag har egentligen svårt för stridsmetaforerna i Efesierbrevet, men efter Trumps valseger och de ökade opinionssiffrorna för SD kände jag att vi behöver texter som manar oss att göra motstånd: ”den onda dagen” är här, och vi behöver uppmaningen ”tappa inte modet”.

 

Det lågmälda motståndet

Som teolog ska man utöva källkritik, dogmkritik och maktkritik – och det kan vi göra i vardagen, menade Ulrika. När någon delar något på Facebook måste vi vara källkritiska: varifrån kommer de här uppgifterna, är källan trovärdig? Det finns en massa ”dogmer” som t ex att Sverige har drabbats av en flyktingkris, som vi behöver ifrågasätta. Och vi måste lära av befrielseteologerna att ställa frågor om makt.

Det lågmälda samtalet där man verkligen lyssnar till varandra var den strategi Ulrika ville inspirera oss till. Ett samtal där man lyssnar, ställer öppna frågor, tolkar generöst och är uppmärksam på såväl samtalspartnerns som sina egna tendenser att ta till härskartekniker. Något som vi skulle kunna inspirera varandra till i vårt nätverk?

Som alltid på våra sommarmöten hjälptes vi åt med matlagning till frukost, kvällsmat och kvällfika (luncherna köpte vi av Hjortsbergagården), att förbereda andakter morgon och kväll, samt festkvällen där Maggie Nordström var spindeln i nätet. En kortare pilgrimsvandring hann vi också med. En eftermiddag ägnades åt möte för nätverkets medlemmar (inte alla deltagarna var – ännu – med i vårt nätverk). Vi funderade tillsammans över frågan ”vad är det viktigaste jag får i Det Iona-inspirerade nätverket som jag inte får någon annanstans” och med följdfrågan ”vad är jag beredd att satsa för att nätverket ska kunna fortsätta finnas”. Faktum är att vi är lite för få medlemmar, och framförallt för få som prioriterar nätverket för att de ska vara rimligt att fortsätta – hur givande våra sommarmöten än är. Samtalet om nätverkets framtid fortsätter på Vintermötet i januari.

Fler bilder från sommarmötet.

• Möte
• Comments(0)